Jag saknar någon... det gör ont, för han gjorde mej illa. Men jag saknar ändå. Behöver gråta men har någon spärr. Allt som görs, relaterar jag till honom. Se på film, spela kort, gå på en restaurang, ett café, att parkera bilen, köra till skolan, laga mat, lyssna på musik, vara med hästarna, till och med plugga, allt relaterar till honom. Räcker det inte nu, varför kan jag inte bara släppa?

Jag känner att det är nog, jag har inte ork riktigt. (Varför känner jag mej ofta så fragil när det gäller orken? Känner alla så här, att energin är något man måste vara otroligt rädd om, för vips står man där med orken långt ner i skoskaften och undrar hur man ska orka ta nästa steg? Mmm det kanske dom gör?) Men jag måste orka mej igenom detta. Utan att ge vika för den del av mej som bara vill sträcka ut en hand och få en kyss och ett förlåt och sedan bara låtsas som om ingenting hänt.

Jag behöver en kram, en kyss, jag vill ha närhet, värme. Nu. Någon att krama, hålla om, lukta på, känna värmen från, pussa på, någon att glömma bort tid och rum med.

Och nu gråter jag.

Plugget är trots allt en fristad, ganska neutralt egentligen, så nu ska jag läsa igenom ett litet kompendie om arbetsproven. Alltid nyttigt att läsa igen och igen och igen, antar jag. Sedan ska jag mata mej med något lättsmält. Film eller något på SVT Play eller Tv4 Replay kanske. Eller så pluggar jag mej helt enkelt till sömns för jag kan inte med att titta på något avsnitt av Packat & klart utan att tänka på att Dit skulle jag vilja åka med M... eller se någon film som garanterat relateras på NÅGOT vis till hela situationen... 

Schnipp schnapp. Puss och God Natt på alla bloggläsare. Hur mår Ni ikväll?

Borde ligga i min säng och sussa. Men det här går väl bra också?

Har spenderat mycket tid senaste två dagarna med människor som betyder mycket för mej.

Igår var jag till G och han bjöd mej på käk, jag gosade med vovva, tittade på film och promenixade på ett blåsigt Röbäck med världens finaste lilla hund. Jag är glad, att det funkar så bra att ha honom som vän, hittils. Jag behöver det.

Idag efter skolan så hade jag kvalitetstajm med morsan. Kollade på tapeter, har nog hyfsat väl bestämt mej för vad jag tänkt mej, valet ligger mellan två tapeter tror jag. Sedan käkade vi gott och så gick vi till Schmäck för att avnjuta Malins uppträdande.

http://www.malinfrimodig.se/ Gå dit och lyssna!

Jag var nära till gråten stup i ett men jag är ju lite blödig också som bekant. Höll tillbaka rätt bra dock för...inte bekvämt just där och då att storböla... Vill inte förklara något. Men att Malin sjunger med känsla är ett konstaterande!

Sedan har jag spelat kort med kusinvitamin, barndomsvän C och så K och skrattat massor och glömt bort tiden, så kom hem nu vid 2.

Här hemma har E skött om katter och hästar och det är SÅN LYX. Helt utan dåligt samvete kunde jag sitta i stan! Det händer....MYCKET SÄLLAN. Om någonsin?

Otroligt tacksam! Kan inte du bli min hemmafru? Pliiiiiis?

Jag mår inte riktigt bra än. Ganska pyton faktiskt. Senaste teorin är att flunsan satte sej skumt i kroppen på mej. Kanske inte skumt, om nacken är den "svaga länken", att infektioner letar sej ditåt.

Klar stjärnhimmel ikväll vilket bådar gott inför morgondagen, jag hoppas högtrycket håller i sej så jag vaknar till strålande solsken.

Tills vidare, hej svejs, ha det gött!

Det ska jag ha, kryper ner i sängen nu.