Ja nu är det riktig vinter! Lite blandade bilder som kan sammanfattas med ett enda ord; VINTER!

(och nä Tjaldur är inte SÅ bakhög :-P Han bara står i en backe)

Här bor jag och de mina :-)

Ja vad blev det egentligen?

Haha.

Vet inte vad som gick fel faktiskt men det blev ingen riktig omelett utan mer någon sorts äggröra idag. Men den var supergod! Lite smålyxig faktiskt, efter inspiration från en LCHF-blogg (säga vad man vill, men goda recept är det ju! :-P Massa fett = Evelinas visa).

Den vackra omeletten 

4 ägg, lite matlagningsgrädde, typ 50 g Kvibille Ädelost (sådan 45%-ig), några sparrisar. Sedan luktade jag mej fram till att det skulle vara svartpeppar, dragon och oregano i också. Haha. Förutom salt då.

Nu är jag superhungrig igen men har ätit ett äpple och hoppas jag håller mej på det till imorgonbitti och kan somna trots lite hunger.

Körde ett Cykel 70-pass ikväll och det var svinhärligt!

Så många tankar som brottas i huvudet. Många frågor. Inga svar.

Varför låter jag mej irras iväg i känslolabyrinter? Jag kommer inte ut på andra sidan. Hamnar bara i återvändsgränder, eller irrar in mej mer och mer i något som bara slutar i ingenstans ändå.  Det är en jobbig fas nu. Önskar jag hade förmågan att gasa mej igenom detta, men det har jag inte. Mitt hjärta blöder. Finns det enkla svar?

Måste fokusera om, fokusera på skolarbetet. Men vill bara gotta mej i självömkan och ynklighet just nu. Vad är det som är så jävla skönt med att trycka ner sej själv och känna sej liten och värdelös?

Fast jag vet ju svaret. Det är tryggt och bekvämt och bekant där på botten.

Så till kvällens fundering, Cykel 70 kl 20 eller Body Balance kl 20.15?

Glädjeämnet varje dag, mina djur! Blir helt rörd när jag tänker på dem. Lilla Karma, den lite kärva, vilda katten som vägrar anpassa sej till ett lugnt liv som innekatt, ligger i mitt knä nu och kurrar så hela min mage vibrerar.

Jag har lekt med tanken, hur skulle det vara att vara utan hästarna, utan katterna? Det är svårt, jag har alltid haft djuren. Tror jag skulle dö sakta bit för bit innifrån. Tänker inte ens försöka.

Idag fick jag äntligen minneskortet till morsans kamera som jag ska få låna ett litet tag. Jag älskar att fota och blir inte normal i huvudet av att inte få göra det!

Här kommer ett gäng bilder från dagen på hästarna. Låg i sängen när hästarna for förbi i full galopp så jag tog med kameran ut för att fota och då hittar jag Lejonhjärta ståendes på den stora stenen. Så sjukt söt den ponnyn är alltså! Han älskar stenar! En riktig bergsget också, den är inte helt enkel att ta sej upp på.

Tjaldurs päls skulle ha förevigats för någon dag sedan, då såg han helt sjuk ut med ett ispansar-lager ytterst längs hela sidan. Nu är det mer "normalt" lurv med bara lite frost och små snöklumpar.

Han ser då inte direkt civiliserad ut men ack så effektiv hans päls är, för sitt syfte.

Försökte få någon bild på buserierna men den enda som fick komma med hit var den där Tjaldur "travar" (eller skrittar diagonalt, eller vad man nu kan kalla det)...ville bara visa att han VISST använder sej av diagonalen i hagen nuförtiden :-D även fast det var en kass bild i övrigt. Alla andra bilderna blev kassa, fick ingen fin när båda stod på bakbenen utan bara en massa suddiga "precis innan". Men det är roligt att bläddra igenom dem för det syns hur följsamt de rör sej, utan att ta i varandra så står de bredvid varandra och rör sej helt synkroniserat, lutar sej mot och från varandra, håller upp frambenen, huvudena i samma position, faktiskt riktigt kul att bläddra igenom bilderna snabbt...

Se på vackra fina tanten som är så lätt att fota trots att hon är vinterlurvig, oborstad och står mitt i en höbal.

Jag var pepp, glad och sprallig.

Föreläsning om cirkulation på förmiddagen. Intressant och roligt!

Sedan snack om grupparbetet, tackelitack Jennie som drog det tunga lasset nu med att fixa ihop arbetet.

Kom hem när det fortfarande strålade av sol ute.

LYCKA!

Red Trollet på en underbar tur i vintersolen i pudersnön.

Fixade lite gårdssyslor rent allmänt.

Var sedan lite ledsen. Insåg själv att det berodde på grav PMS - min kropp har ju samma cykel som månen så jag hade väntat mej det här redan igår. Reflekterade över hur ynklig jag kände mej även fast den logiska sidan av mej visste att det berodde på knasiga hormoner.

Gjorde käk, en helt ok pastasås med rödlök, paprika, tonfisk, turkyoghurt, majo och massor av dill.

Blev sedan värkig mitt i maten så kunde inte äta upp portionen jag lagt för mej.

Och inte ens fanns det några värktabletter hemma :-O.

Trodde det skulle gå bra med vetekudden på magen, att sitta kvar vid bordet vid datorn i alla fall. Tjopytt, efter en stund så började smärt-dimman inträda och jag kände bara för att lägga mej ner på golvet och vrida mej av smärtor. Trots min älskade vetekudde som brände sår på magen.

Så jag tog min dator, en lättsmält Feel good-film som snälla G gett mej, värmde vetekudden brännhet och la mej i sängen och lät filmen gå på datorn medan jag önskade att vetekudden skulle bränna hål på magen.

Och efter ett tag så släppte faktiskt det hela. Det gör så mycket att bara få ligga ner med benen utsträckta och inte röra på en muskel (läs; inte ens händerna eller ögonen - det som krävs för att surfa), andas försiktigt och låta vetekudden göra sitt.

När jag började vara någorlunda klar i huvudet så läste jag litegrann i Fysiologi-boken. Mycket av det här finns inlåst någonstans i bakhuvudet, det gäller bara att plocka fram det och låta det landa ordentligt dagsfärskt.

Nu har värkigheten gått över, i alla fall såpass att jag inte är alldeles dimmig i skallen, så jag tänkte gå ut och se om Hjärtat har lust att följa med på promenix.

Hade tänkt städa lite här hemma så det inte såg ut som "åskan slagit ner" (ett av min mors favvouttryck?). Men det blir det inget av så mor och far får tåla att det ser förjävligt ut härinne, imorgon.

Jag är trött. Men inte negativt trött.

Som sagt, ut och se om plutten har lust att gå en sväng med matte. :-)

 Ursäkta dessa hemska blogginlägg som inte är givande för någon. Men tänkte det är bättre jag skriver nånting i alla fall, än ingenting.

Kanske ;-)

Har haft en mycket bra dag.

Solen sken och det är riktig vinter.

Jag fick en förmiddag där jag & någon som står mej nära trotsade världen, krav och förväntningar och bara var. Även om det ger efterverkningar var det precis vad jag behövde just där och just då.

Sedan in till staden, greja på med lite skolarbete.

Träna, rätt härligt med Body Balance.

Storhandlade på vägen hem.

Lite middag och skolarbete.

Lite sysslor på gården, elda och sånt.

Jobb med Hjärtat.

Och ridtur med Trollfuxa, seeeeent, i skenet från fullmånen ute i skogen i djupsnön. Glad Trollfuxa som kändes mäktig i snön, öronen hårt spetsade hela tiden. Bättre blir inte livet.

NU - krypa ner under täcket.

Ögonen går typ i kors.

Jag behöver SÖMN.

Börjar inte förräns 9.15 imorgon.